Många går nog på semester idag. Dessutom är det midsommarafton i morgon. Men vad tiden rusar alltså… har lite svårt att hänga med känner jag.

Det är så roligt att äldsta dottern bor hos mig nu. Visserligen är hon ute och far som en skottspole bland kompisarna, men hon har sin boplats hos pappa. Det är mysigt och jag blir glad av att ha henne i huset.

Idag har jag bestämt att åka på Pride. Det blir första gången på många år. Nu blir det troligtvis bara en kväll, men ändå. Sällskapet går inte heller av för hackor och det är så otroligt kul att det blev på det här viset. Det är kombinationerna som man inte alls kan se, som just är de utmanande och spännande i livet.

För jag utmanar mig själv, det gör jag numera. I morgon ska jag bjuda på grill. För att jag vill och inte för att jag känner att jag måste. Det är en förändring som jag är säker på att mitt nya sätt att leva påverkat i en positiv riktning. Visst, det gör att jag blir helt slut i tanken emellanåt och undrar vad jag sysslar med. Ändå så kör jag på… …för jag vill umgås och jag vill ge eller hur jag ska uttrycka det.

I slutet av juli tre semesterdagar på Öland. Okänd mark men ändå så drivs jag av att våga. Precis som med Pride och precis som den kurs som jag nu går. Kastar mig ut, även om jag är livrädd. Tror att jag är livrädd i alla fall. Tacka sjuttsingen för att jag emellanåt knappt vet vart jag är (;-)

Vad är det värsta som kan hända? Bra ord som jag använder mig av ofta.