Det känns som om jag gjort min dag. Redan. Dags att gå och sova och göra kväll och klockan är knappt halv två. Tidig morgon ger lång dag. Har fikat med A, träffat sönerna och pratat om högt och lågt. Doftat på liljekonvaljer. Varit ute på min löprunda och dessutom hunnit med att handla.
Allt är liksom klappat och klart. Men det klart är man så morgonpigg som jag numera är, då blir dagarna tidiga och mycket hinns med.
Äkta majonnäs levererades och själv fick jag en bok om Madonna. David James har skrivit om hennes karriär fram till 1991 då boken släpptes. Gammal visserligen, men väldigt roligt för mig att ha. Tack snälla A för boken.
Hektiskt schema och kort tid till återhämtning. A:s jobb verkar ta allt mer kraft ur henne och samtidigt så ska hon ta hand om ett helt hem de veckor hon har yngsta sonen. Livet är tufft ibland och mycket ska vi själar gå igenom beroende på vart vi är i vår eviga vandring.
Det är inte bara jag som har tavlor på Marilyn Monroe. Denna är ju skitläcker!
Yngsta sonen har åkt på en riktig genomkörare. Han lät fortfarande inte bra i rören och hostade illa. Men det var härligt att få snacka lite och få en kram.
Vi får väl se hur länge jag pallar denna dag. Men jag har snittat på 4-5 timmar per natt sista veckan och riktigt varför jag är så pigg, det vet jag inte. Kanske är det så att mitt ökade motionerade har fått fart även på det mentala? Eller så är jag så uppe i varv av olika anledningar som jag inte vill skriva så mycket om, att jag helt enkelt inte kan slappna av mer än så här just nu?
Vem vet vad som är vad numera?
Nästa vecka bävar jag lite inför. Inte för att det är skolavslutning utan mer för mitt jobb och de saker som jag ska göra. Igen. Blir aldrig van att åka på kurs på egen hand. Men jag gör det, eftersom livet är för kort för att tveka inför läskigheter.
Vad är det värsta som kan hända?
jerryolsson.se 