Hos Linn i Umeå

Tågresan gick bra. Sista timmen var lite dryg, med mycket skog och en medresenär som inte kunde sitta still. Men det gick förvånansvärt bra ändå.

2015-05-01 Umeå

Hade ju också förbeställt (och betalat) en liten måltid på tåget, men den var ingen höjdare eftersom den vegetariska tallriken för 89 kronor innehöll ris, vilket är bland det värsta man kan äta för en LCHF-are som mig. Men jag försöker förändra mig och få bort den ångest som rider mig ibland genom att ändå ta två små skedar av just riset och blanda ut med det andra, för att ändå få i mig en lite stadigare middag. Nöden har ingen lag s a s.

2015-05-02 Härnösand

Har aldrig varit i Umeå. Högst upp (förutom inlandsbanan som tog mig till Gällivare en gång) är en resa till Härnösand för länge länge sedan med en kompis från skolan, det högsta som jag varit upp i vårt avlånga land.

Vi besökte hennes härliga mormor och jag minns sekvenser fortfarande från den resan och hur hon var och såg ut. Hon bodde i Härnösand.

Det var många stopp och för varje ortsnamn vi passerade eller stannade i, så fanns tankar kring just den orten.

Att bara vila och försöka vara fri i tanken under resan, det är svårt för mig…Många ord for förbi under de drygt sex timmar jag satt på tåget och faktiskt så gör vissa av dem mig gott även om man kan tro det motsatta vid första anblicken. För det mindre behagliga som jag då får i skarpt läge tvingar mig själv att tänka efter och agera på det sätt som jag så ofta predikar för andra. För att inte älta och tro att andras elakheter faktiskt är det som är sanningen. Mer tänker jag inte säga om detta förutom att ibland är det lättare att sitta utanför och inte ha hela bilden klar för sig, med elaka åsikter och förmananden utan att ha en aning om vad som faktiskt försiggår runt omkring mig.

Det var så härligt att komma till Umeå och se Linn stå vid perrongen. Tänk, min lilla dotter som det kändes som om det inte alls var länge sedan jag tog upp i famnen och gosade järnet med, nu stod hon där och väntade på sin far och ska visa sitt liv i Umeå för mig. Stort och härligt att äntligen vara på plats.

Av logistiska skäl så har jag valt att lägga upp de allra flesta bilderna i ett eget album på Facebook. Du som är min vän där kan kolla in dem om du vill. Men några lägger jag givetvis upp även öppet här på bloggen, även om det inte blir så många.

2015-05-01 Umeå

Den här bilden tycker jag om. Har precis kommit fram och vi sitter vid busshållplatsen i ett ganska kallt och grått Umeå och väntar. Kändes och känns fortfarande overkligt att äntligen vara här.

2015-05-01 Umeå

Hurra, dotra har ett badkar! Själv har jag sedan många år bara en dusch, därav mitt hurrarop över badkaret! Vi får väl se om min fortfarande stora lekamen får tid till att testa det vid tillfälle…

Vi handlade och kollade in en film under kvällen. Hon bor så fint med sin studentkompis och jag är så glad inom mig av många skäl. Faktiskt så var vi uppe till efter midnatt och det är numera väldigt ovanligt för denna gamla man.

Idag blir det stadsvandring och ett besök på skolan. Jag släpper taget och låter min dotter bestämma.

Annonser

2 tankar om “Hos Linn i Umeå

  1. Tofflan

    Det låter som om ni har det gott! Vi har ju haft lillasyster med pojkvän här idag och det var också trevligt! 😛

Kommentarer inaktiverade.