Psykiskt, fysiskt eller vad?

Det känns lite konstigt det här måste jag säga, eftersom jag hade känningar av halsen redan förra helgen. Men då liksom brakade det aldrig loss, och kanske var det även så att jag kämpade emot med alla medel att det inte skulle göra det. Jag vet snart inte vad som är vad, när det handlar om kroppsligt kontra det psykiska.

I onsdags så blev det värre och något jobb blev det varken på torsdag eller fredag. Ja, jag gjorde ju en del hemifrån, just för att det var akut och jag inte kunde låta bli. Då var det mest ont i halsen jag hade. I helgen så tuffade det på, men jag var tvungen att ta mig ut en gång varje dag för att handla. Vet inte om det var så lyckat egentligen, men vad gör man när man är ensamstående och har en gosse som behöver föda?

Sen var det som om andra vågen kom. För natten mot söndag var hemsk. Sov illa och igår morse så var jag helt slut. Under dagen så kändes det något bättre och på kvällen var jag övertygad om att jag skulle kunna jobba idag, trots intensiv rethosta i perioder. Men sen var det som om allt bara släppte i natt. Hostade och snorade som jag vet inte vad. Nässprayen lindrade något, men att ta mig till jobbet var helt uteslutet.

Det är så långdraget och segt allt detta. Mitt psykiska mående påverkar säkert detta negativt. Det kanske är så att kroppen nu fått nog och försöker få mig att stanna upp? Jag vet faktisk inte längre vad som är vad.

Det enda jag vet just nu är att jag måste ta mig till affären och det tar så emot… notan är skriven och klar.

2014-12-08

Annonser