Prata inte med honom, han är på dåligt humör.

Orden fick jag när jag sa att det var ok att sitta vid eget fikabord istället för det proppfulla.

Tala om att jag då BLEV på dåligt humör! Ju mer jag tänkte på vad hon sa, ju mer irriterad blev jag. Förminskad och en sjaskig härskarteknik av en person som borde veta bättre. Hon visste väl inte vilket humör jag var på och hur jag mådde?

Det var kanske inte så mycket att bry sig om, men det var tonen och sättet som gjorde att jag inte riktigt kunde släppa det hela. Hela dagen blev jobbig. Det är också lite symptomatiskt på situationen just nu rent generellt. Trött och less.

Det gror tankar i mig. Tankar som borde ha kommit för många år sedan, men som nuvarande situation snabbar på. Ett mindre boende för att minimera de ekonomiska konsekvenserna är första steget. Värdering av nuvarande bostad och sen ta hjälp för att hitta något mindre.

Det är för många saker nu som går åt fel håll. Det påverkar mig på ett negativt sätt och gamla mönster blixtrar förbi allt oftare. Det gör mig rädd, vilket än mer förstärker känslan av att tappa kontrollen.

Annonser