2014-06

Finna vägen, finna sitt hem. Var finns det någonstans? Så platsberoende och så svårt att landa i det inre hemmet. Det inom en. Det som är viktigast.

2014-06-27

Så beroende av andra. Hela tiden. Mitt hem, vart är det någonstans egentligen? Tanken gör mig både rädd men konstigt nog lugn på samma gång. Rädd för att jag aldrig tycks finna det här på jorden, lugn för att det alltid ordnar sig. Det är liksom bara så det är. Märkligt det där hur tankarna virvlar.

Snart hängt med ett halvt sekel som den filur jag nu är… märkligt är det.

2014-06-27

Fantastiska färger nu i naturen. Starkt grönt och så kompakt där jag vandrar.

2014-06-27
2014-06-28

Konstnärerna finns överallt. Pärlplatta uppsatt på en lyktstolpe.

Inre oro fast ändå inte. Vetskap men ändå totalt förvirrad. Men det är väl bara som det ska vara. Tänker väl för mycket igen.

Madonna i lurarna får mig att inte flippa ur helt. Som vanligt alltså.

Helt plötsligt ska jag också få sätta på kaffehurran. Kaffe på eftermiddagen betyder ofta besök. Syrran hade visst vägarna förbi…