Vaknade tidigt i morse. Igen. Kunde inte sova. Påtaglig ångest som bara stegrades ju längre dagen gick. Tillslut så kände jag att jag bara måste ut…

2013-06-23

Traskade förbi gamla kvarter. Grönskan är påtaglig och lummigheten stor på många ställen. Det var riktigt varmt ute även om det blåste en del.

Fick tillslut med mig ett motvilligt gossebarn. Han vill ju bara sitta inne och lira dataspel, men se idag så ville jag att han skulle ut och gå med mig.

2013-06-23

Lealös, utan initiativ. Ångestskapande över oförmågan. Ta med mig upp, upp, UPP!!!

Vi lyckades ta oss runt byn i alla fall och lite bättre kändes det efteråt.

Sommaren som ska vara min bästa tid. Numera bara ångest och jobbigt. Klamrar mig fast i den här verkligheten men slås ibland av bråddjup som jag inte ens förmår formulera längre, inte ens för mig själv.

Den hemska sanningen är att jag befinner mig just där jag behöver och ska. Mina val har fört mig hit och det är också bara mina egna val som kan föra mig härifrån. Bara det skapar en jävla ångest inom mig. Min är skulden och min är makten.

Hur fan gör människor egentligen? Alla lyckliga, alla glada och alla som gör en jävla massa saker hela tiden?!