Årets sista dag hade kunnat varit roligare för mig. Gikten håller mig i ett järngrepp och igår fick jag ta hjälp av en manlig barmhärtig samarit. Det var äldsta sonen som ställde upp och handlade det viktigaste inför dagen idag. Det var mycket schysst av honom att tänka på sin gamla styvpappa!

Har sovit bättre i morse. Hittade en bra ställning där jag knappt kände någon smärta men det är ju så att vid min ålder så domnar man ju nästan bort om man inte rör på fläsket då och då. Och det är klart att man kommer på mer saker man behöver. Sista panodilen gick igår men efter lite vädjan och samtal med lilltjejen så har hon lovat att gå iväg och köpa nya åt sin gamla pappa.

Hasselbackspotatis

För mig handlar det idag om att klara det basala. Laga den traditionella hasselbackspotatisen och till det fixa laxen. Sitta så mycket still som jag bara kan eftersom det gör minst ont då. Gikt är ju lite lurigt för man vet inte riktigt när det går tillbaka. Det kan gå på 3-4 dagar, men kan också ta upp till en månad. Tar det så långt tid då blir det besvärligt lite längre fram med jobb och sådant, men jag tar en dag i taget nu. Som jag alltid försöker göra.

Sen vill jag ju komma ut till vårt fält vid tolvslaget och skjuta iväg några raketer. För första gången så har jag sådana när yngsta sonen är med och då måste de ju upp i luften när 2012 blir 2013… Att skjuta vid andra tidpunkter vill jag inte göra. Vi har också fått en svävande ljuslykta av A som ska upp i luften. Det blir spännande att se om jag får upp den överhuvudtaget.

Årets sista dag. Ett 2012 som bara rusat iväg. Fast för mig har 2012 varit bättre än 2011. Även om jag haft mina dippar och så måste jag nog ändå se året som en förbättring i det stora hela. Sen resorna! Två fina resor till London och Dublin! Och sen The Queen of Pop som verkligen har varit ett stort glädjeämne under året. Madonna och mina barn gör skillnaden.

Önskar er alla återigen ett fint 2013. Ni vet väl att sanningen gör oss fria. Att bemöta människor såsom du själv vill bli bemött.