Sista påskdagen och det är både jobbigt och skönt. Jobbigt för att jag måste ta tag i vardagen och det jag vill med vissa saker, skönt för att jag inte fixar för lång ledighet utan att bli halvt galen.

120409

Kanske är det egna hjärnspöken men jag känner mig återigen så oerhört bakbunden när det gäller min egen blogg. Det är så mycket hänsyn för att detta verkligen ska kunna fungera. Att blogga på det sättet är svårt för mig. Visst kan jag fortsätta att skriva om Madonna, Big Brother, Eurovison och allt sådant där lättuggat, men tillslut så känner jag att det är bara en del av mig själv. Jag vill även kunna skriva om sådant som i djupet berör mig och sådant som jag också inte mår så bra av.

Idag kan jag inte det. Inte ens i det lösenordskyddade så känns det bekvämt.

Våren som alltid för mig varit en tid för hopp och ljus känns sedan ett par år precis tvärtom. Är inte alls bekväm med vissa känslor som vägrar att lämna mig. Våren och sen sommaren ger mig ångest och det är förödande för en som levde upp under den ljusa tiden på året.

Försöker ta till mig det som experterna lärt mig, att låta alla känslorna finnas där, men inte ta in dem, acceptera att de finns men inte bejaka dem. Men det blir så mycket ibland att en del smiter in likt förbannat och gnager hårt i mig. Jag har ju så svårt att förklara detta också för er så att ni inte bara tror att det handlar om självömkan. Ja, det kanske är det allt handlar om förresten… att jag inte kan/vill gå vidare? Vill på ett omedvetet plan.

Svårt att förklara men jag känner mig bedövad, “inlåst” med kastad nyckel. Tåget går förbi i expressfart och jag hinner inte ens se fönstren… jag pratar så brett och vitt om mitt fria val, att det är jag som väljer och har möjligheterna. Och ändå så sitter jag kvar där… och bara tittar… Fläskförminsningsprojektet står helt stilla, jag går varken upp eller ner i vikt… jag går ut och går i alla fall. Tvingar ut mig…

Mer än så här varken kan eller vill jag skriva på bloggen. Gå ner i detaljerna går inte. De får jag behålla för mig själv.