En stark treklöver

Vi hade en teamdag igår på jobbet. Det var riktigt bra och jag måste säga att det finns hopp för framtiden. Många kloka ord sades och tillsammans med vår nya chef så gick vi igenom en hel del. Min enhet är mindre nu och kallas för Team Stöd och det var mycket teori. Men intentionerna är goda och sjösätts bara en del av dem så tror jag att det är bra för oss alla på jobbet.

Sömnproblem i natt igen. Vaken länge med ett huvud som inte ville sluta tänka. Men jag twittrade av mig en del och sen somnade jag om. Tillslut.

Barnen åkte idag till sin mor. Diskuterade detta lite med K på bussen i morse. Hon förstår mig och är alltid så lätt att prata med. Jag gillar henne verkligen. För det finns ett mått av ångest som aldrig försvinner för mig. Det lindras, det gör det… men jag kommer alltid att känna ledsenhet när barnen inte är hos mig. Vi diskuterade också mycket de män som försvinner ur sina barns liv av olika anledningar och de som bara har dem varannan helg. Jag skulle aldrig kunna acceptera något sådant utan för mig är det 50-50 som gäller.

Men van blir jag aldrig vid detta. Aldrig.

En lugn helg blir det. Hade hoppats på lite pengar idag, men tji fick jag så det kommer att bli en hektisk julvecka för mig. Jag kommer att indela den och göra lite varje dag. För att inte springa där dagen före julafton som en yr höna och inte veta någonting.

Anna och barnen är ju hemma hos mig då. Gott!

Flickan och kråkan tolkad av Timbuktu är en av mina nya favoriter nu! Harduingetmankandansatill? en annan och Mr. Perfect med Helena Paparizou en annan. En stark treklöver!

Jag kämpar vidare… en dag i taget!