Svensk hedersvåld –vad är det?

I min hemstad Uppsala så kommer det att nu finnas en utställning med namnet Hedersrelaterat våld.

I en första blick så tror man ju då att det ska handla om människor som tvingas in i saker mot sin vilja, men tänk så fel man kan ha.

Utställningen har mage att jämställa misshandel i landet med hedersvåld! De talar på fullaste allvar om för oss att det minsann finns svenskt hedersvåld! Tala om att vara politisk korrekta och rent av dåraktiga. Jag får en fadd smak i munnen eftersom jag tror mig veta vad hedersvåld alltid stått för tidigare.

För mig är hedersvåld något som en grupp eller familj tar till för att upprätta sin så kallade heder eller sitt anseende i samhället. Hedersrelaterat våld skiljer sig från annat våld, genom det att en hel släkt står bakom våldet och att våldet är accepterat i hela familjen/släkten och till och med kan uppmuntras.

Det finns inget som heter svenskt hedersvåld! Att vara alltför politiskt korrekta skapar en situation där myndigheter accepterar vissa muslimers snedvrida syn på den jämställdhet som vi lyckats bygga upp i detta land.

Att ens använda sig av termen “Svensk hedersvåld” visar på hur långt vissa svenskar är villiga att gå för rädslan att bli kallade för islamofober. Det är beklagligt att en del av de mer radikala muslimerna har en gräddfil i vårt samhälle eftersom deras tro aldrig har utmynnat i ett demokratisk samhälle. Var finns det exempel i historien på att islam och demokrati går hand i hand?

Jag är bedrövad över begreppen.

Relaterat:
No size fits all – Tio år efter Fadime, hedersvåldet förminskas i Uppsala
Nordic Dervish – Kulturrelativism på svenska
Sakine Madon – Fredens Hus i Uppsala försöker slå rekord i idioti samt Nej, barnaga är inte hedersvåld.
Bahareh Andersson – Kulturrelativister jämför barnaga med hedersvåld.

5 svar till “Svensk hedersvåld –vad är det?”

  1. Men naturligtvis kan även kvinnomisshandel inom invandrarfamiljer ha grunder så som missbruk . Men jag tror att om man är uppvuxen i ett land där kvinnor kanske inte har några rättigheter alls så är risken stor att det har med kvinnosynen att göra. Och let´s face it, det är inte för att man är arbetslös eller alkoholiserad som man skär bort delar av sin dotters könsorgan.

  2. Tydligen är det skillnad på kvinnor och kvinnor. I mina mörkaste stunder kan jag tänka om sån´t här att det kanske är de som bara vill sopa hedersproblematiken under mattan som är de verkliga rasisterna. Det är som om de tänker att vissa grupper, eller i alla fall vissa människor, inte kan hantera obehagliga sanningar.
    Eller att de helt enkelt tänker att vissa inte skall ha mänskliga rättigheter.

    Jag tänker på ett par iranska tjejer som gick på folkhögskola samtidigt som mig. De ansågs av vissa av sina landsmän för att vara ”dåliga flickor.” Anledningen? De hade (svenska) killar och levde som många svenska tjejer gör. Tänker dessutom på en iransk kille som sade sig vara kär i mig och inte riktigt verkade inse att jag för den skull inte var tvungen att känna samma sak för honom. Men sådana kan ju även vissa svenska killar vara.

    Jag minns också en diskussion som vi hade på en lektion. Jag sa något om att alla invandrare inte var änglar. Gissa vilket kort som genast drogs?

  3. EvaLis: Du pekar så bra på varför definitionerna inte går att sammanföra. Tyvärr så finns det människor i vårt land som inte vill se den skillnaden. De blundar för ett problem som är reellt och det drabbar kvinnor i första hand. Är det skillnad på kvinnor och kvinnor?

  4. Visst kan misshandel inom svenska familjer ha med en kvinnoförtryckande attityd att göra men är det alltid så? Min egen far var såväl alkoholiserad som våldsam men jag är dock 100%igt övertygad om att det hade med hans alkoholism att göra.

    Och visst har det funnits, och finns väl fortfarande, svenska människor med kvinnoförnedrande attityder i Sverige. Men innebär det att vi skall anse att allt våld är lika? Jag är säker på att de flesta kvinnor som misshandlas av svenska män får stöd och uppbackning från sin släkt. Hur många hedersvåldsoffer kan säga det?

    Jag tänker också på en ung flicka som jag umgicks med när jag gick på folkhögskola i början på 90-talet. Hon var ifrån Iran. Hon och hennes syster fick inte gå ut efter klockan 16 på eftermiddagarna och var jag minns fick hon inte gå ut och roa sig heller. Det var tydligen inte populärt att hon umgicks med mig heller då jag ansågs för att vara.en ”dålig flicka.” En gång vill jag också minnas att hon frågade min mamma om min storebror fick prata med flickor. Saker som anses självklara för svenska ungdomar men definitivt inte var det för henne.

    Hur roligt är det?

  5. Två kommentarer har bara försvunnit. Från Tette och Monica. Jag letar och letar men hittar dem inte. Kommentera gärna igen!

Kommentarsfunktionen är stängd.