Spontanitet – inget för mig

Ju fler siffror som kommer till mig, ju mindre spontanitet klarar jag av. Idag är ett typexempel på sådant. Vädret är kanon och solen lyser över en helt blå himmel. Att åka och bad vore ju självklart, men så kommer det inte att bli. För det är inte så vi har planerat… (;-) Och jag orkar inte stressa på mellan de saker vi ska göra idag.

Vi kommer kanske att gå ner och doppa fötterna i det bad som inte var iordninggjort i närheten av vårt hem. Bara för att komma ut innan vi ska till Fatou för att grilla. För det har vi planerat och det är helt ok då…hehe

Förhoppningsvis så håller vädret i sig så vi kan åka iväg i morgon istället. För att jag nu planerat det och har det i mitt huvud. Då är det inga problem. Ja, tala om att jag har blivit en planerare…. har svårare och svårare för spontana infall. Vill liksom ha koll och veta lite innan.

Måste ju visa ett par bilder på den allt friskare och tuffare kissen som nu varit inne med oss i 14 dagar. För det var för 14 dagar allting började

Det är nästan så nu att jag inte vill släppa ut honom. Han är så fin och mår så bra. Visst, han skriker och gapar ibland och kostnaderna för kattsand har rusat i höjden, men ändå… han lever och han mår så bra i det stora hela. Sen vet vi ju inte hur det blir den dagen då det är dags att låta Felix gå ute igen. Helgen 14-15/7 bör det vara dags…

Uppdaterat:
Nu kom en kompis till sonen förbi. Så dagens aktiviteter är lösta… (;-)