Britney Spears – Femme Fatale (2011)

Omslag till Femme Fatale

Först så kom Hold It Against Me den 11 januari som jag bara älskade (420 spelningar på Last.fm när detta skrivs, vilket är i topp) och sedan Till The World Ends den 4 mars som är nästan lika bra. Två kanonsinglar av Britney Spears som gjorde att jag hade skyhöga förväntningar på hennes sjunde album Femme Fatale som släpptes idag den 25 mars.

Riktigt så hög kvalité kommer inte resten av låtarna upp i, även om några är där och snuddar efter några lyssningar under dagen. Men att Britney är tillbaka med energi och kraft, det är helt klart (betygssnitt 3,75) Hennes röst låter stark och engagerad i låtarna och jag måste säga att jag gillar alla blippar och grejor som finns lite här och där. Det funkar oftast. Jag gillar Britney!

Mina betyg

1) Till The World Ends *****
2) Hold It Against Me *****
3) Inside Out ***
4) I Wanna Go ****
5) How I Roll ***
6) (Drop Dead) Beautiful ** 
7) Seal It With A Kiss ***
Big Fat Bass **** 
9) Trouble For Me ** 
10) Trip To Your Heart ****
11) Gasoline ****
12) Criminal *****

deluxe edition versionen finns även:

13) Up N’ Down ***
14) He About To Lose Me ****
15) Selfish ***
16) Don’t Keep Me Waiting *****

Snitt: 3,75

Recensioner:
Expressen
Göteborgs-Posten
Sydsvenskan
Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter
Metro

Lyssna här:
Spotify

Britney 

Britney-Spears-Femme-2 

Köp här:
CDON

   

Läs även andra bloggares åsikter om Britney Spears, Femme Fatale, musikrecension, Hold It Against Me, intressant?

6 svar till “Britney Spears – Femme Fatale (2011)”

  1. JanHol: OK, så det var alltså innan hennes karriär hade tagit fart. Tack för att du berättar, det måste vara roligt att ha den där CD:n… (;-)

  2. Tack själv Jerry.
    Det var faktiskt hon som började prata med mig då Max Martin satt och pratade men en annan kille som och var med dem och hon sat ju precis inteill mig vid samma vord (det var ett långbord med 8 platser varav 3 var lediga när Britney och de andra 2 kom). Vi satt väl cirka 15-20 minuter och pratade.
    Detta var i juli 1998 och hennes första singel …Baby On More Time släpptes ju först i oktober samma år så jag hade ju ingen som helst aning vem hon var då det ju alltså skulle dröja 4-5 månader innan hon blev känd utanför USA.
    Jag fascinerades av denna då inte ännu fyllda 17 åriga tjej som verkligen visste vad hon skulle bli – a star. Hon fick ett jobbvisitkort av míg och lovade att skicka sin första cd när den skulle komma i början av året därpå (janauri 1999) och hon höll sitt löfte och skickade den och lite annat samt skickade även ett par biljetter till hennes första konsert i Sverige november 2000. Efter det har jag inte hört av henne, tyvärr.

  3. JanHol: Tack för snälla ord! Det måste ha varit en häftig upplevelse. Pratade du med henne? Fick du en autograf? Jag känner att jag vill höra mer… (;-)
    Jag har ju börjat gilla Britney på ”äldre dagar” och är mer förtjust i de senaste plattorna och då speciellt albumet ”Blackout”. Jag tycker hon har mognat rent artistiskt och det gillar jag.

  4. Jerry, bra och utförlig recension av Britneys härliga nya ”platta”.
    Min favo är absolut Selfish, påminner om Britney för 12 år sedan.
    Har gillat denna sköna tjej allt sedan jag träffade henne 1998 när jag och några arbetskollegor var ute och åt lunch på ett ställe på S:t Eriksgatan i Stockholm och Britney och Max Martin satte sig brevid mig. Hon var ju I Stockholm då för att spela in …Baby One More Time.

Kommentarsfunktionen är stängd.