“Min döda mamma kom till mig i stugan”

Aftonbladet tänker inte lägga ut artikeln om mig på nätet, så då lägger jag ut den här. Hoppas du ser att läsa, om inte så hör av dig till jerbaz@hotmail.com så skickar jag dig artikeln på fil.Mammaartikel AB 101010 
Som jag sagt tidigare så är detta för mig min verklighet, min sanning. Jag lever efter det mottot att vi får nya chanser hela tiden, men gör vi andra illa så kommer det tillbaka till oss och tvärtom förstås. Ibland direkt och ibland tar det flera liv. Ibland begriper man ingenting och kanske ska man vila i det och ändå försöka göra gott. Målet bestämmer man själv. När man inte vill mer, så vilar man. Vi är en del av Gud och kan inte vara en del av någonting annat.

Jag gillar att prata om varat och varför. Det är viktigt att våga se alla aspekter av livet. Inte blunda när det drabbar en själv och hela tiden leva genom andra. Tyvärr så gör alltför många det och det handlar om rädslor och behov av att vara älskad på premisser som man själv tror är de riktiga. Det finns människor jag vill säga till att våga släppa taget, gå vidare och följ ditt hjärta. Jag vet, det är så svårt och innebär så mycket, men i slutändan så finns det inget alternativ. Tro mig, det blir bara än mer omvägar…

Min mamma kom verkligen tillbaka. Hon stod verkligen där. Det är min sanning och den har förändrat hela min syn på syftet med att leva på jorden. Jorden som i mina ögon är helvetet och platsen där vi testas och känner alla känslorna.

4 svar till ““Min döda mamma kom till mig i stugan””

  1. Ann Helena Rudberg: Men vad är det att bli straffad? Funderar mycket på det och tror att det sköter man så bra själv och just konsekvenserna av ett självmord är ”straff” nog. Alla handlingar som påverkar andra är ju antingen straffa eller tvärtom och i det är vår dom. I min bok så finns det ingen som straffar en mer än jag själv. Tror jag då.
    Vad är tid? Ett halvår här kanske är något helt annat där? Jag tror att hon var förvirrad i början över vart hon hamnat och kanske var det därför hon behövde tid på sig. Hjälp i sin tur för att få ordning på tankarna.

    Sara: Berätta! Blogga! Jag vill veta mer! kram!

  2. Så himla fint att hon gjorde det. Att hon verkligen fanns där för er båda då i stort sett samtidigt.

    Själv har jag upplevt att min mormor kom när jag behövde det. Har tagit med det i min dagbok, som är utgiven.

    Och så bra att ni båda syskon kunde uppleva att hon fanns där. Att ni tillät er att göra det.

    Om min mamma, som dog plötsligt, har jag drömt att hon bodde på en flotte nere vid vattnet.

    Det är inte bra att ta livet av sig, som din mamma gjorde. Det är att avbryta livets gåva som jag ser det. Men uppenbarligen blev hon inte straffad för det.

    Att det tog drygt ett halvår innan hon kom till er kan ha varit att hon själv måste smälta det som hade hänt. Kanske.

Kommentarsfunktionen är stängd.