Jaget & fågeln

kondor

En kondor har suttit på mina axlar under flera år, även innan jag fick behandling för mitt alkoholberoende. Den har hackat på mig och sagt att du ska väl inte chansa utan alkohol i helgen. Tänk om du får tråkigt och missar något. Jag har ju trott på den jättelika fågeln och nästan alltid givit med mig.

Numera så är fågeln mindre, jag vill väl inte säga att det är en gråsparv, men det är en fågel som jag kan schasa iväg och få bort. Han vinner inte längre alla gånger utan allt oftare så får jag iväg den rackaren. För att jag vet att det inte blir ett dugg bättre med de lögner som jag serveras.

Givetvis så vet ni att den kondoren är en del av mig, men liknelsen är väldigt bra tycker jag.

För fågeln på min axel blir allt vänligare och mindre. En dag kanske jag kan klappa den och säga förnuftiga saker till den så att den förstår mig fullt ut och slutar med tjattrandet. Ja, jag är faktiskt stolt över att jag allt oftare får bort fågeln och under det här året så har han bara suttit kvar en handfull gånger och det är för mig en stor förändring mot hur det har sett ut tidigare år.

Alkoholen och fågeln är inte borta. Inte alls, men jag kan numera resonera mera och med förnuftiga argument få den att flyga iväg. Det var för ett år sedan inget alternativ, utan då vann den sidan av mig så fort jag var ensam och hade tillfälle. Så är det inte idag och det känns så jävla gott inom mig att jag kommit dithän.

För att JAG vill och JAG gör det eftersom jag vet att jag mår bättre dagen efter och vinner så mycket på att inte nyttja alkohol. Jag vill också vara fräsch och ha energi när barnen kommer på söndag och i ett litet längre perspektiv så vill jag vara kvar på jorden för att följa mina barn som en pigg pappa och inte en alkoholiserad sådan som inget orkar.

Just den här dagen och den här kampen som jag haft så kände jag att någonting har hänt inom mig. Trots fladder och oro så vann inte fågeln utan jag schasade iväg den. Sen är mitt hjärta tacksamt för de som hjälpt mig på vägen sedan juli 2009. Ni på jobbet, vännerna som orkar vara kvar och bry sig om mig trots att jag ibland är avvisande och sist men inte minst mina underbara barn som bara genom sin existens inspirerar mig och får mig att tänka på annat sätt.

3 svar till “Jaget & fågeln”

  1. Mari Lundgren: Vad glad jag blir av dina ord. Tack! Ja, det är kul att ha fått kontakt efter så många år. Jag vågar mer och mer och vet att jag med mina ord även kan stödja andra att våga lite till. Kramar om!

    Tofflan: Du är bra. Glöm aldrig det. Kramar!

  2. Varje gång du vinner kampen mot fågeln, förminskar du dess kraft. Jag blir GLAD ända in i själen när jag läser detta inlägg!

  3. Hej !

    Så öppet , så naket & så starkt skrivet av dig !

    jag håller på dig & vet att du fixar det – även om det tar tid ,men Rom byggdes inte på en dag .

    Så härligt att få lära känna dig igen !

    Ha det bäst & var rädd om dig 😉

    Kramar om 🙂

Kommentarsfunktionen är stängd.