Clark, Ellet och jag

Ännu en dag med Clark Kent och idag fick han jobba lite extra. Eftersom Tofflan är kvar på sjukhuset även idag så passade jag på att storhandla.100825_01
Jag fyllde hela baksätet med kassar. Jag hämtade Ellet hos Anna på hennes jobb efter mitt jobb, så han var med under storhandlingen. Det var kanske inte det bästa eftersom han blev väldigt otålig på slutet och bara ville hem. Så sista halvan av handlingen blev väldigt hafsig och jag har säkert glömt något som jag ville ha. Men jag är så tacksam över bilen och att frysen nu är fylld med mat.

100825_02  
Ellet är inte ledsen även om man kan tro det av bilden. (;-) Han blir hemma hos mig en stund även ikväll eftersom Anna jobbar. Han poängterar väldigt noga att han vill vara hemma hos mamma innan 21.00 eftersom porten då stängs… (;-)

Tofflans egna golgata blir allt värre och jag hoppas så att de hittar någonting snart så att de har någonting att gå på. Det måste vara ett rent helvete det hon går igenom just nu. Jag tänker på henne mycket och hoppas på ett genombrott snart. Ett positivt sådant.

Själv så har jag det ganska bra just nu och kanske är det så att jag behöver någonting fast att ta på när jag är själv. Nu hjälper jag ju till med Ellet och känner mig behövd och det är för mig en bra känsla. Kanske egoistiskt, men det är i alla fall ärligt. Vem vill inte vara behövd?

4 svar till “Clark, Ellet och jag”

  1. Tofflan: Jag är glad att du är hemma igen. Jag såg bilarna i handskfacket.. (;-)

    fruhatt: Ja, det är ju så. Men jag har ibland lite svårt att stå för det. Kram tillbaka!

  2. Porten stänger kl nio. Han är för söt er Elias 🙂

    Alla behöver vi känna oss behövda , det är en fin bekräftelse .
    Kram

  3. Du har hjälpt och hjälper mig massor! Men nu kanske Clark och jag ska återförenas i morgon… Detta hindrar emellertid inte att du kan ”passa” Clark även i framtiden – om du eller jag behöver! 😀

    Men inget slutgiltigt besked än!!!

Kommentarsfunktionen är stängd.