Nöta, acceptera och våga!

Att nöta, att acceptera och att våga. Känns som tre bra ledord just nu.

Nöta för mig är att se verkligheten för vad den är. Se det jag har och liksom ta in det. Inte se det jag inte har. Nöta är ett större ord än så egentligen eftersom det handlar om allt i livet. Nöta in saker och se det som en del av mitt liv. Nötning för att sen acceptera…

Acceptans är svårare. Att acceptera att saker och ting har blivit som de har blivit utan att bli bitter och fastna. Acceptera det jag har och det jag fått. Acceptansen inom mig själv är det som tar längst tid. Men jag har även känt att jag har passerat gränser då acceptansen blivit behagligare och lättare att leva med. Acceptera tror jag att jag kommer att få hålla på med hela livet. För att ge fan i att stånga sig blodig på saker som ändå inte går att förändra, det är saker jag försöker lära mig. Att liksom se skillnaderna och välja mina så kallade strider. Acceptans är bra men oerhört tidsödande i vissa fall och ibland finns inget alternativ. Att inse det är ett av livets stora utmaningar för mig.

Våga är stort. Mod är för mig svårt. Jag står inför ett par riktigt stora modiga val. Jag vet det och tror att vågar jag i dessa fall så kommer kanske min höst att bli behaglig. Kanske skriver jag just för att jag har så svårt för att utmana och våga. Se också eventuella vinster och inte bara bevaka det läge jag har, inte ens tveka och går det åt helvete så har jag ändå försökt. Det är skillnaden.

Att nöta in, att acceptera det jag inte kan förändra och att våga förändring. Mitt liv just nu och egentligen så har jag inga val om jag vill fortsätta på jorden. Det vet jag också, egentligen…

2 svar till “Nöta, acceptera och våga!”

  1. Lustigt nog passar mitt val av ordspråk på Facebook, som jag lade in i morse, perfekt in på ditt inlägg här.. 🙂 Kolla in det!! Kram

  2. Ja, du har verkligen haft tur med vädret! Hoppas det inte är slut nu när min semester börjar 😉 Kram!

Kommentarsfunktionen är stängd.