Per Gessle – Party crasher (2008)

partycrasher_gessle När jag fick höra att Per Gessle skulle gå mer åt danshållet så blev jag nyfiken. Vet ju att han kan få till riktigt bra danslåtar emellanåt.

Har nu lyssnat på plattan en del och här kommer mina betyg:

Silly Really **
Blippar och har sig till. Känns dock lite för upprepande och för hetsig för mig. Fastnar inte riktigt.

The Party Pleaser ****
Snygg poplåt som jag hört förr. Men det gör ingenting eftersom jag älskar att bli lurad när det handlar om glad popmusik. Refrängen fastnar direkt och jag glömmer verkligheten för en stund i allt yeahandet!

Stuck Here With Me *
Släpande och ihålig sång. Säger mig ingenting och jag hittar ingen bra knorr på melodin. Gillar inte heller den kvinnliga ylerskan Josefsson! Nästa!

Sing Along *****
Han kan verkligen växla i sitt musikaliska arv, den gode Gessle. Denna låt ger mig rysningar av känslor. En underbar ballad som har allt. Älskar! Får mig att bli lite vemodig på ett bra sätt.

Gut Feeling ***
Första känslan är ju vart har jag hört detta förut? Gladpop med na-na-na-stuk som är helt ok. Funkar bra som dansmusik. Men visst är detta gjort många gånger tidigare…

Perfect Excuse ***
En lugn låt som är fin att lyssna på. Den sticker dock inte ut så mycket utan allt är så välproducerat. Nästan för mycket. Här passar Helena Josefssons röst in väldigt bra.

Breathe Life Into Me *****
Inleds med visslerier och sen Gessles karikaristiska röst som här funkar kanoners. En väldigt fin refräng som tar tag i mig direkt. Gessle när han är som bäst och jag kan bara ge full pott i betyg.

Hey, I Died and Went To Heaven **
Börjar lovande med en rytm som tilltalar mig. Sen blir refrängen lite väl smörmesig för mig. Ointressant helt enkelt. Nja…

Kissing Is the Key *****
Helsåld! Så otroligt snygg låt. Sofistikerad, sval och så skön. Full pott och på med volymen! Lyssna och njut av en Gessle och en Josefsson i världsklass! Plattans bästa spår om du frågar mig!

Thai With a Twist ****
Har växt i mina öron. Detta är en riktig party crasher med vilda gitarrer och en överenergisk Gessle. Party!

I Didn’t Mean To Turn You On **
Får vibbar av Stakka Bo och hans Here we go i början. Sen börjar sången och så blir det någon knorr som känns avig. Det hade kanske kunnat bli någonting av det hela om inte refrängen är samma som vi hört många gånger tidigare.

Doesn’t Make Sense *
Plattans sista spår känns helt beige. Finns liksom ingen intressant ingång i musiken och då faller allting. Har verkligen försökt att hitta någonting men icke.

Jag tycker Gessle gör det bra. Visst, det finns ett par riktiga bottennapp, men här finns flera fina spår med ett par i absoluta världsklass. Given är som vanligt blandad när det gäller Per Gessle dock mer åt det positiva hållet den här gången.

Betyg: 3,08
(betyget må se lågt ut, men Madonnas senaste fick 2,75 i jämförelse)

3 svar till “Per Gessle – Party crasher (2008)”

  1. Gessle är dödligt bra, men behöver input från andra. Med Marie är han en stjärna lika stor som någon annan som spelat i vår värld, komplett. Men älskar Gessle ändå…

Kommentarsfunktionen är stängd.