Att bryta mönster

En vana, något som varit i många år. En känsla av falsk trygghet. Vilat för länge. Passivitet som tillslut blir destruktivt. Att fastna i ett mångårigt mönster tar tid att förändra. Oavsett vad expertisen säger så tar det lång tid för de allra flesta att komma vidare. Vissa fraser går bara inte in just nu.

En mycket nära vän som ville skiljas och tog initiativet berättade att det tog två år innan sorgen och smärtan var helt borta, och då var det ändå h*n som tog initiativet och ville förändra sitt liv.

Att bryta mönster är en konst. Har tittat lite på möjligheterna att få proffshjälp eftersom jag känner att det finns annat som nu är på väg upp. Fastnar sådant i kroppen så blir man sjuk. Jag vet att har man obearbetade känslor kvar i kroppen för länge så blir man sjuk, på ett eller annat sätt.

Jag är ett levande exempel på det och då har jag ändå under två perioder i mitt liv fått hjälp. Men jag har inte klarat av att känna smärtan fullt ut då, jag har backat och tagit de vanliga genvägarna. Den här gången har jag inte råd med det. Jag kan inte helt enkelt.

Ett svar till “Att bryta mönster”

Kommentarsfunktionen är stängd.