Känslomänniska

Usch vad allt blir fel idag. Jag känner att vara känslomänniska i dessa lägen inte är till min fördel. Kommentarer och ord far hit och dit och jag vet inte riktigt hur jag skall hantera allt.

Men jag måste faktiskt få säga att bloggen är min och här är det jag som bestämmer just här på denna adress. Jag leker inte med tankar och känslor, detta är blodigt allvar och de som inte hajar det får fanimej ta ett steg tillbaka och begrunda vissa saker.

Om jag är nonchalant och uppfattas som oärlig i denna situation så blir jag faktiskt förbannad och än mer uppgiven över denna bloggvärld och dess tyckare. Inte nog med att folk försvinner för att det blir obekvämt och jobbigt, nu skall man också behöva försvara sig för den situation som är.

Någon feg jävel hade på fruns blogg försökt att starta ett öppet krig mellan oss, genom att just hänvisa hit och försöka trigga frun. Så jävla lågt, så lågt… som vanligt så var personen anonym, men jag har mina aningar vem det är som försöker förgifta än mer…

Ja, jag är en känslomänniska och det finns det ingenting att göra någonting åt. När jag skriver på min blogg så är det jag som väljer öppet eller lösenordsskyddat och det är MITT val och ingen annans. Den som inte klarar det faktumet har ingenting här att göra!

Ja, jag kanske överreagerar, men vem fan skulle inte göra det i den sits jag sitter i just nu?!

3 svar till “Känslomänniska”

  1. Som du säger själv så är det din blogg och där ska ju du kunna skriva dina sanningar precis så som de just för stunden ser ut. Precis som alla andra också förhoppningsvis gör på sina bloggar.
    Kram på dig din filur!
    /i

  2. Jag respekterar din blogg. Du e en känslosam människa ja…..
    😉

    Tråkigt det där med att inte folk kan sära på din frus blogg och din.

    //Laila

Kommentarsfunktionen är stängd.